Thunvalls

Här finns Eva och Lennart Thunvalls idéer,

aktiviteter, tankar och intressen

 

En semla berättar

I dag är det en alldeles speciell dag. Den här sista dagen i februari för drygt sextio år sedan.

Dagarna har redan hunnit bli lite längre och ljusare och fåglarna hörs igen.

Det kommer en doft från köket, varm, gó och igenkännande. Vad är det som står på?

Jo, nu vet hon. Det är ju farmor som bakar. Hon har knådat och rullat de där stora, runda, bruna bullarna, som ligger gräddade under bakduken.

Det är därifrån den förunderliga doftkänslan kommer.

Flickan fylls av den och glider iväg med tankarna i någon slags vakendröm.

Helt plötsligt kan hon höra att en av bullarna pratar

semla

Hej, jag heter Semla, säger den.

Vill du att jag ska berätta för dig om mig själv och om mina släktingar längre tillbaka i tiden? Dom som kommer längre fram i tiden kan jag också se. Den förmågan har jag förstår du.

Att jag heter Semla kommer sig troligen av att ordet semila på det gamla fina språket latin, betyder fint mjöl. Hur man nu har talat och vridit och vänt på ordet, blev det till slut Semla.

Men kärt barn har många namn. Särskilt mina finlands-svenska släktingar får ofta heta fastlagsbulle, därför att de serveras under fastlagen.

 

Namnet ”hetvägg” är en felöversättning från tyskans heisse Wecken (varma kilar). Namnet kom sig av bullarnas form. Bullarna tillverkades på det sättet att dom först fylldes med mandelmassa och sedan kokades i mjölk. För att så många som möjligt skulle få plats i kastrullen gjordes dom kilformiga. Sedan har vi i Sverige översatt ordet lite fel, så att det blev till Hetvägg.

 

Det här sättet att tillverka oss kom redan på 1700-talet, men på 1900-talet började förändringen ske.

 

Jag kan berätta för dig att om några år kommer mina efterföljare att vara betydligt mer utstyrda och tillkrånglade än vad jag är.

Dom är inte släta och bruna över hjässan som jag, utan dom har för det första gräddkrage kring hakan och flor på hatten och inuti är dom fyllda med mandelmassa.

 

Tidsandan vet inte till sig vad den ska hitta på så en del semlor blir dekorerade med marsipanplaketter och allsköns grannlåt.

 

I Finland har man sylt, gärna hallonsylt, i stället för mandelmassa.

Ja, du kommer själv att se de här semlorna en gång.

Då kommer du också att uppleva att du kan äta semlor vilken dag som helst efter jul. Bara de sista juldagarna är över finns det semlor i affären.

 

Flickan lyssnar eftertänksamt på semlan. Hon kan inte förstå hur något kan göras bättre än det här. Alla dagar kan inte vara så varmgóa som den här speciella fettisdán.

Hon ser sig om i köket. Det var någon annan som talade till henne. Det var farmor, som säger åt henne att sätta sig till bords för nu ska dom allihopa äta fettisdagsbullar, med kokt mjölk, socker och kanel.

Det smälta sockret ligger i åsar på bullen, medan kanelen flyter runt på den varma mjölken, som sprider sig i kroppen.

 

Det är en alldeles speciell dag. En dag när farmor gjort sig extra stort besvär