När vi långleddes på långfredan
Vi var några pojkar som satt uppspetade på stolarna i köket och långleddes. Det var långfredan och då fick det inte vara något liv och stoj. Inte leka och inget arbete utfördes som man kunde roa sig med att titta på.
Det var som sagt långfredan och vi visste att det skulle komma en till lika tråkig dag som hette påskdagen
En del barn hade klätt ut sig till påskkärringar på skärtorsdagen. De vuxna frågade om påskkärringarna skulle till Blåkulla. Det var ju ingenting för pojkar men vi hade roat oss med att retas med jäntorna.
I dag kan man se påskkärringar både skärtorsdag, långfredag och påskafton. Man kan ju undra om inte de kärringar som ger sig iväg till Blåkulla på påskafton inte kommer för sent till festen i Blåkulla och dessutom kostar det tydligen pengar att åka dit. Varför vill annars påskkärringarna ha pengar i sina kaffepannor.
Ja, hur var det nu på långfredan där vi satt vid bordet?
På bordet i salen var det fint och uppställt som det var när det skulle bli helg. Påskdukarna låg på bordet och påskbonader av papper satt det på väggen i köket och på köksbordet låg en påsklöpare av papper med ett vackert vårmotiv med tuppar, hönor och kycklingar.
Ett tittägg som vi hade fått ett av en släkting för några år sedan stod framme. Det där ägget var väldigt fint. Det var tillverkat av ett slags sockerkristyr med ett litet genomskinligt tittöga. När vi tittade in i ägget såg vi ett påsklandskap med grönt, blommor och kycklingar.
Senare har vi fått veta att de konstgjorda påskäggen började att finnas i slutet av 1700-talet, naturligtvis i de högre kretsarna. De gav bort ägg av glas, porslin eller ädla metaller som faddergåvor eller vänskapsbevis. Särskilt berömda blev de ”överraskningsägg” som guldsmeden Fabergé började tillverka för den ryska tsarfamiljens påskfirande 1885. Idag kan man köpa överraskningsägg i vilken godisaffär som helst.
På tal om ägg så har det varit vanligt att måla ägg. Seden kommer som mycket annat från Europa. Man blåste ur äggen och målade dem på ett så raffinerat sätt som möjligt. Om du åker ut i Europa under påskhelgen så kommer du att kunna hitta många konstfulla ägg både målade, snidade och gjorda av porslin.
Varför äter vi då ägg just på påsken? Jo, det är en gammal kristen maträtt som har blivit internationell. Under den långa fastan var det förbjudet att äta ägg. När fastan var slut kunde man frossa i ägg och då var det dessutom gott om ägg ute i naturen och hos våra höns. På den tiden när vi satt och långleddes fanns det inte färska ägg förrän långt in på våren, när hönsen började att gå ute.
Det här med fastlagsris och påskdun var inte så vanligt för femtio år sedan. Kanske fanns det i städerna där damerna kunde gå på torget och köpa fastlagsris som torggummorna hade plockat och pyntat. Medan fastlagsriset idag är en prydnad var riset förr till för att daska varandra med tidigt på fastlagsmåndagen. Det skulle symboliskt påminna om gisslandet av Jesus.
En sak som vi inte funderade över på den tiden men som blev allt viktigare när vi började arbeta och längtade till de röda dagarna. Det var varför påsken flyttar sig. Julafton ligger ju alltid den 24 december. Midsommaraftonen ligger visserligen inte den 24 juni men i helgen som kommer i närheten av ”gamla” midsommarafton firar vi midsommar.
Med påsken var det så, att långt tillbaka i tiden så var man angelägen att den kristna påsken inte fick krocka med den judiska. Man gjorde komplicerade uträkningar för att komma nära den judiska påsken men inte samtidigt.
En tidig princip var, att man skulle fira påskdagen på den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Enkelt eller hur? Vårdagjämningen kan t.ex. vara den 20 mars, första fullmånen därefter är den 13 april, som blir skärtorsdagen och då ligger påskdagen söndagen därefter dvs. den 16 april. Men det är ju just det året, så varje år får vi börja om att räkna från vårdagjämningen.
Vi pojkar visste att det även skulle bli långtråkigt på påskdagen. Det visste alla danslystna ungdomar också. Det var förbjudet att anordna dans bl.a. på långfredagen och påskdagen.
I större städer fanns det restauranger som bröt mot förbudet och fick böta, men det var det värt. Restaurangen var alltid fullsatt.
Vi som var ute och dansade på 60-talet kunde få slita dansskorna även på påskdagen. Det var nämligen tillåtet att ordna interna danser och klubbfester.
Tallåsens I. F. anordnade klubbfest på Skogsta Folkets Hus på påskdagarna.
Påskdagen 1961 var det två ungdomar som kom från Ljusdal resp. Ramsjö och träffades där och på den vägen är det drygt 45 år senare